Dröjsmålsränta – vad är det
Dröjsmålsränta – vad är det och vilka regler gäller?
Dröjsmålsränta är en extra räntekostnad som företag har rätt att ta ut om du inte betalar din faktura eller ditt lån i tid. Ur kundens perspektiv kan den ses som en ren straffavgift, men dröjsmålsräntan finns där av en anledning.
Att fakturaköpen ökar är knappast någon större nyhet. Moderna betallösningar har gjort det enklare än någonsin att shoppa bekvämt och tryggt hemifrån soffan. Att betala köpet i tid är inte alltid lika enkelt, vilket snabbt leder till påminnelseavgifter och dröjsmålsränta enligt lag. Många gånger är dessa pålägg en ren nödvändighet. Sena betalningar är nämligen ett stort problem för framförallt mindre företag, då de är beroende av att få in pengarna i tid för att verksamheten ska gå runt.
Vad är skillnaden mellan påminnelseavgift och dröjsmålsränta?
Förutsatt att det framgår i avtalet, har företag rätt att ta ut 60 kronor i ersättning för det administrativa arbetet med att skicka en påminnelse. Går ärendet till inkasso blir kostnaden istället 180 kronor. På fakturan framgår alltid det sista datumet för när pengarna ska synas på kontot.
När det gäller dröjsmålsränta mellan säljare och konsument finns det två olika upplägg:
- Avtalad dröjsmålsränta
Detta innebär att företaget själva har bestämt räntesatsen vid försenad betalning. Regeln säger dock att den ska vara skälig och inte orimligt hög. Att ta ut så kallad ockerränta är straffbart. - Dröjsmålsränta enligt räntelagen
Detta innebär att ingen bestämd procentsats finns i avtalsvillkoren. Istället lägger företaget på Riksbankens referensränta + åtta procentenheter. Referensräntan fastställs en gång per halvår. Om inget annat avtalats har ett företag rätt att ta ut dröjsmålsränta först efter 30 dagar från fakturadatum. Påminnelseavgiften kan alltså komma betydligt tidigare än dröjsmålsräntan.
